Rör mig i en dimma. Bakisdimma. Med katthår upp till anklarna känns det som. Katten som ska bo här ett tag kom idag. Det råder ett lågintensivt krig i min lägenhet. Kanske är det värsta av allt att den nya kissen är dubbelt så stor och väger säkert tre gånger så mycket som Astrid, och ändå är det Astrid som morrar värst. Där kanske vi har en likhet, hon och jag.
Så idag har jag lärt mig
1) små katter kan låta som hundar
2) jag klarar inte all-nighters utan att vara fullständigt förstörd dagen efter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar