Min syster har en tendens att sätta huvudet rätt på den krokigaspiken. Igår var bara en av alla gånger som hon på sitt klockrena sätt får mig att vika mig dubbel.
Vi stod i den milslånga kön inne på världens trängsta affär Monki i kompassen. Affären där vi inte bara kan köpa en livsstil utan även de mest creddiga mainstreempoängen du överhuvudtaget kan få. Men jag handlar ju också där. Så jag kastar sten i glashus. Hur som helst, vi stod i kön och jag fick mer och med panik då den rörde sig en centimeter i halvtimman och min vinterjacka gjorde verkligen själ för sitt dunfoder. Med stirriga ögon och svettpärlad panna utbrister jag något i stil med att de är fruktansvärt långsamma i kassan. Då säger min syster följande, fantastiska och helt sanna mening;
De som jobbar här är anställda för att de är snygga, inte för att de är bra på sitt jobb.
Word, sistah!
För på monki är dom sällan trevliga, sällan snabba och sällan serviceminded (förutom i frölunda där världens bästa butiksbiträde betjänade mig) MEn de är däremot riktigt jävla snygga, smala och välklädda.
Så frågan är, ska monki nu ta det som en komplimang eller förolämpning?
Det är frågan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar