Ingen julkänsla, ingen terroristrädsla.

Är det bara jag som inte kan jobba upp en rädsla för terrorism?
Jag vet inte riktigt varför, eftersom det hade kunnat bli en katastrof då den självutnämnde Jihad.krigaren sprängde sig själv i luften, ändå känner jag ingen rädsla.
Vet inte om jag börjar bli avtrubbat och känslokall för jag har ingen julkänsla heller. Kan inte ens orka mig iväg för att få tag i en sladd till min julstjärna. Jag tänker att snart är det ju jul och det går så snabbt till den är över så det är lite skit samma.
Julmusiken sen! Den gör mig bara irriterad. Den enda jag tål är kyrklig julmusik (läs psalmer och gospel)men i små doser och helst i kyrkan. Allt annat får det att krypa i kroppen på mig.
Kanske skulle jag behöva en riktig känsloboast så jag faktiskt kunde börja skaka i grudnvalarna av rädsla för Lars Vilks hatare. Men nej.
Och lusten att äta mig tjock på knäck och skutta runt granen infinner sig inte heller.
WTF.