I skrivande stund sitter jag i skolan och jobbar med uppsatsen. "Jobbar" med uppsatsen. Egentligen lyssnar jag på ett sjukt irriterande gäng vid bordet brevid. Sådana där som pratar jätte högt och jätte mycket när man försöker koncentrera sig, jätte mycket. De pratar om mat och träning. Såklart. För det är sådant man pratar om på universitetet. Tror det kan ha med någon akademisk medelklass att göra. Eller att folk helt enkelt har för mycket fritid. Varje lunch så öppnas arkiv "Jag berättar för allt och alla hur mycket jag tränar för att ingen ska tro att jag är en tjockis som äter en hel kycklingsallad utan att svettas ut den på spinningmaskinen innan klockan hunnit bli 18" vid något av borden omkring.
Kanske skulle vissa påstå att jag är bitter för att jag själv är så sinnessjukt svårmotiverad när det gäller att svettas, och för att jag inte har en vältränad muskel i min kropp, och för att jag har en kondition som en 90 åring. Men jag skulle vilja påstå att det inte är så enkelt.
Jag tycker helt enkelt att det är ett väldigt ointressant samtalsämne. I kombination med att man måste prata om träning och kost så fort man öppnar en matlåda. Det är tröttsamt och enkelspårigt. Precis som folk som bara pratar om sin snubbe. Eller folk som bara avhandlar helgens karatefylla hela veckan lång. Eller bara pratar om sin barn.
Get a fucking life.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar